Fick reda på en vidrig grej igår, jag kände hur någonting verkligen dog inuti mig och har fortfarande kvar den känslan, eller egentligen är det ingen känsla det är bara något som försvann.
Fattar inte hur du kunde göra så, du av alla, du som verkat så perfekt och aldrig ljuger, och med henne som är största jävla horan och fjortis och som säkert har haft hela östergötlands kukar i sig, det gör det bara ännu värre men egentligen är det inte vad du gjort utan att efter nästan åtta  månader har du inte sakt nått, hur fan står du ut med dig själv, att se mig i ögonen varenda dag och säga att du älskar mig och att du aldrig skulle kunna ljuga för mig.
Men även den bästa och trognaste pojkvännen har väl en baksida.