Det ges en ebb och flod i människors öden:
Begagnad, leder floden fram till lyckan,
Försummad, strandar livets hela resa
På grund och blinda klippor och elände.

Nu har jag varit nere de två senaste dagarna, tänker nu börjar skolan nu börjar allvaret och allt kommer tillbaka till det normala. Gå upp vid sex då man är helt död, sitta i skolan gå hem då man har läxorna sen sova. Sen kommer helgen men den försvinner lika fort jag hinner säga ordet. I år ska det bli annrolunda, jag ska vara positiv, jag ska kämpa och tänka på att det är min framtid det handlar om. Även om det inte fins nått tråkigare än att ha matte eller spanska. Så kommer jag nog ångra att jag inte slet allt vad jag hade sen om tio år när jag sitter på en parkbänk i parken med de andra alkolisterna som sket i skolan.
Det finna mycket roligt med skolan, Om jag ska vara ärlig har jag drömt om mina klasskamrater fem nätter i rad. Skolan har sina ljusa stunder. Och som dom säger, om man har roligt hela tiden, hur roligt är egentligen det för då tar man inte vara på de allra lyckligaste stunderna. Nu blev jag faktiskt lite positivare och sitter här med ett leende på läpparna och en godispåse. Jag och mamma tog i hand nyss om att vi ska sluta äta onyttigt o veckorna, bara på fredagar. Vecka 36 börjar vi att på på aerobic en gång i veckan och då börjar också min tennis. Lite skönt ska det bli att återgå till det normala.